På sök efter fiskevatten! Artikel av Mats Berglund

På sök efter fiskevatten!

Text och bilder: Mats Berglund

Kartan trollbinder mig och fingrarna glider över papperets färgade punkter, linjer och ytor. De bruna höjdkurvorna snirklar sig parallellt med varandra, ibland bildar de cirklar och ibland trycks de nästan samman med varandra i mörkt bruna partier. Terrängens höjdmönster beskrivs målande. Skuggade partier skapar djup och gröna fläckar avslöjar frodig och kan ske svårforcerad vegetation.

Men det blåa, alltid det blå, drar ofelbart åt sig min uppmärksamhet. Sjöar och jokkar, alla potentiella fisklokaler, avslöjas. Deras sammanlänkning ger ett hum om vilka ställen som kan bedömas vara heta. Jokkar är en förutsättning för fiskens utbredning och småsjöar utan in- och utlopp brukar jag anse som ointressanta.

Det är en vältummad gammal fjällkarta jag studerar. Detaljerad och med fin kartografi utvecklad under många års kartframställning. Utgiven av Lantmäteriet, den statliga institution som under hundratals år har haft uppdraget att kartera Sverige. Fördelen med denna traditionella, tryckta produkt, är att man kunnat anpassa den för en specifik skala, i detta fall 1:100 000 – en (1) centimeter på kartan är 100 000 cm, 1000 m eller om man så vill 1 km i verkligheten. En annan fördel är ju att man kan ta med den överallt, ingen el eller dator behövs. Jag vet inte hur många timmar jag spenderat i tält, läsandes karta. Som förströelse och ruttplanering.

Min största hobby och passion här i livet är flugfiske. En annan hobby och passion, respektive mitt yrke, är kartor. Som kommunal samordnare för geografiskinformation arbetar jag dagligen med kartor (och annan information som kan kopplas mot dessa). Min uppgift är att hjälpa sakhandläggare att få ett kart stöd i sina verksamheter. De har ofta nytta av att kunna se sin verksamhet i en geografisk dimension. Det kan vara vattenledningar, skolelever eller naturreservat. Det finns en hel del saker som klarnar när man väl får betrakta dem på en karta!

Det här gäller också för oss fiskare. En karta är ofta till otrolig hjälp. Speciellt i ett planeringsskede då det kan vara smått avgörande att se sammanhang i naturen. Att investera i en karta över hem mafiskevattne när guld värt. Lika självklart är det för mig att köpa en karta över området dit jag planerar en fiskeresa.

Vilka kartor är värda att köpa?

I Sverige är vi bortskämda med bra kartor. Detta tack vare Lantmäteriet. De ras kartserier täcker flera olika behov. Fjällkartan, som jag tidigare nämnt, är fantastisk att ha tillhands när man planerar en fjällfiskeresa. Ska man röra sig utanför rösade leder och gå på tältturer är den dessutom en livförsäkring som man inte får glömma att ta med i packningen!

En bra karta för att se fjällvärden, eller andra områden, i stort, är Översiktskartan i skala 1:250 000.

Denna är en utmärkt »planeringskarta« och ger bra vägledning till intressanta områden. Hittar man sedan »sitt område« så ser man till att komplettera med rätt fjällkarta. Att tänka på när det gäller fjällvärlden är alla restriktioner vad det gäller fiske. Det finns undantagsvatten, kvoterade vatten och i nationalparker råder det ofta fiskeförbud. För att ta reda på dessa restriktioner kikar man på respektive Länsstyrelses hemsida på Internet. Här finns också kartor där restriktionerna redovisas.

En ström som förbinder två sjöar. Här kan man urskilja
var djupfåran går fram genom de mörkare partierna.

Vägkartan i skala 1:100 000 är en annan fin planeringskarta. Den täcker ett ganska stort område per karta och fungerar även relativt bra för orientering i fält. En bra karta att ha när man utforskaren trakt med bil som fortskaffningsmedel och därmed kan röra sig över större ytor. För hemmafiskevattnet och ofta besökta naturområden rekommenderar jag dock Terrängkartan i skala 1:50 000. Här har man det mesta för att röra sig i naturen och hitta smultronställen. Den är detaljrik med bland annat höjdkurvor och dessutom har den en fin kartografi.

En papperskarta är som en bra bok. Den blir din vän och avslöjar mer ju mer du läser den.

Kartfodral

Ett tips är att skaffa ett bra kartfodral. Jag har själv ett genomskinligt i tjock, ganska mjuk plast som sluter helt tätt med en »rullförslutning«. Det är lite likt de fodral som finns för mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning. På fjället är detta ovärderligt. Man kan slänga sig med kartan lite hur som helst och behöver inte vara rädd att blöta ner den. Man får dessutom plats med lite anteckningspapper, penna och en liten fiskedagbok om man så vill.

I dag är det inte bara papperskartor som gäller. Det finns det fler kanaler att tillgå.

Fantastiska Internet

Internet innebär en revolution. Det har sagts många gånger och är ett faktum, speciellt i kartornas värld. När jag för tiotalet år sedan skulle försöka förklara vad jag jobbar med hade folk alltid svårt att förstå vad jag egentligen menade. GIS (Geografiska Informations System) kändes väldigt abstrakt och expertinriktat. Idag är det inte längre så. Detta tack vare de utmärkta karttjänster som vuxit fram på Internet under senare år. Jag tänker på Hitta.se och Eniro.se och naturligtvis även Google Earth.

Lägg därtill GPS-navigatorerna som idag finns i var och varannan bil och gemene man förstår nu mycket väl vad vi pratar om. Geografisk information har på många sätt vävts in i vardagen.

»Inspire« – EG-direktivet

Kartor på Internet har »vuxit till sig«de senaste åren. Lättanvända karttjänster har utvecklats. Snabbheten har mångfaldigats via bredbandsutbyggnad och smartare och bättre programmering i verktygen. Sist men inte minst – innehållet har förbättrats och förskönats.

Det är idag en fröjd att använda många av de kartverktyg som finns tillgängliga. Och det ser så bra ut! Så var inte alls fallet för bara några år sedan. Att innehållet har förbättras beror mycket på att man inom EU antagit EG-direktivet, Inspire, något som sätter press på producenter att dela med sig av sin in -formation. Det som tidigare varit oöverkomligt dyrt och därför omöjligt att an -vända är nu plötsligt tillgängligt för allmänheten. Vi har fått tillgång till mängder av kartor med perfekt kartografi och flygbilder via Lantmäteriet i Sverige. Användningen av materialet har formligen exploderat och då är vi ändå bara i början av denna fas.

Ett kustavsnitt kan ses ur fågelperspektiv.
Till och med större stenar under ytan
utanför udden kan urskiljas på bilden.

För närvarande pågår projektet nationell höjddatamodell på Lantmäteriet. Syftet är att ta fram en höjdmodell av god kvalitet för att kunna göra bedömningar av vad de ändrade klimatförhållandena kan medföra för risker för samhället. Exempelvis översvämningar, ras och skred. För detta använder man sig av en relativt ny teknik, laserskanning från flygplan. Tekniken har förfinats och nu kan man få fram modeller som bara har några decimeters medelfel mot verkligterräng. Min bedömning är att vi inom några år kan ta del av denna modell i publika tjänster på nätet. Det kommer att bli verkligt spännande och ge en 3D-effekt som man knappt kan föreställa sig. Tänk dig själv att »flyga in« i älvdalen och se hur terrängen böljar sig och forsarna faller i landskapet!

Använd nätet

När jag i dag planerar en fiskeresa eller bara vill rekognosera ett möjligt resemål använder jag dessa publika tjänster. Ofta zoomar jag in på tänkt älv- eller kuststräcka och tänder sedan lagret (eller skiftar till kartan) för flygfotografier. Sedan har jag det svart på vitt, eller oftast i färg, så här ser det ut. Spännande kustavsnitt för havsöring kan med lätthet lokaliseras. Möjliga vägar dit syns också. Är det bebyggelse i närheten? Kan man förvänta sig att vara ensam på platsen? Och så vidare.

Det känns nästan som man varit på plats redan innan. Och det är så kul! Som att flyga fram och spana från ovan. Flygbilderna har ju den fördelen att man inte behöver ha någon större kunskap i kartläsning. Folk förstår en flygbild intuitivt. Letar jag efter bra havsöringsbiotoper kan jag dessutom använda mig av de sjökort som i dag finns tillgängliga på Eniro.se. De är inte avsedda för navigering, vilket poängteras i rekommendationerna, men för detta ändamål är de ypperliga. Närhet till djupare vatten kan ofta innebära större chans till nappatag med sommaröring, till exempel.

Med hjälp av sjökort, som givetvis finns på Internet, kan ett kustavsnitt grovgranskas och även undervattensgrynnor lokaliseras – innan man tittar närmare med hjälp av flygfoton.

Mitt råd till dig som fiskare är: Skaffa kartor och börja samla. Investera i ett kartfodral om du tänker vistas i fält. Använd Internettjänster. Skaffa dig geografisk koll och du kommer lära dig se sammanhang och vinna fördelar i ditt fiskande. Lycka till!

Hitta genom Internet

Hitta.se – Ypperliga flygfoton över hela Sverige. Kartor och längdmätning.

Eniro.se – är snarlikt Hitta – på vissa ställen bättre på andra sämre. Här finns även sjökort inlagda (maj 2009). Täcker våra kuster och större insjöar.

Altas.no – Ypperliga kartor över Norge. Innehåller också fina flygbilder. Detta är nog mitt favoritverktyg just för tillfället. Här har man lyckats förena funktion med form och användningen är därmed njutbar.

FINN kart – En norsk variant av Hitta.se. Materialet är ungefär det samma som i Atlas. Mycket användbar produkt.

Google Earth – var verkligen imponerade när det kom och är det fortfarande. Planerar man resor utomlands så är Google Earth en perfekt hjälp. Kika på saltvattensfiske i Karibien eller laxfiske på Kola.

Överallt finns också vanliga foton som folk lagt in och »taggat« geografiskt– dessa foton ger en extradimension och hjälper till att beskriva platsen. I Sverige är kartor och flygfoton inte så skarpa – ännu.

Stämde kartan?

Denna artikel var publicerad i Flugfiske i Norden, nr 5/6, 2009

Är du intresserad av att prenumerera på FiN, så kan du beställa en prenumeration genom att klicka här och fylla i det då visade formuläret.

Tillbaka till artikelindex