Ledaren
Nr 3 juni 2008
Trender och tendenser …
De köper ett flugfiskekit, allt i ett; det ska vara klart att dra igång med direkt, utan krusiduller. Det ska inte vara något dt-mossigt stofiljox, utan drag i stangen så det visslar om öronen! Finns det förresten någon som använder sånt nuförtid en, ja jag menar som fiskar med dt-lina för att verkligen få fisk (ja, med undantag för en del gamlingar i FiN:s läsekrets förstås)? Sickna losers … Min vän redskapshandlaren M redogör för Sanningen och likt den som skådat ljuset, strålar han. Antagligen inspirerad av någon trendnisse med inriktning på snabba mervärden, materialiserat i kronor, som evangelium.
– Viktigt är att kittet ger nybörjaren en flådig approach – att han gör sig på bild, fortsätter M att generöst dela med sig av sitt nyvunna vetande och går på.
– Putandtake-gölen är nästa steg. Snabbt in i rejset med en intensiv kastkurs (inte gratis!) och samarbetsvillig fisk, regnbåge eller what ever som inte behöver fjäskas för. Ett kilo kastklump och skjut så in i helskotta, femti meter eller teminstens så dom får ut guldkuletorrisen eller klanthammarn en bit. Sen, när de fått special tilläggskurs (inte gratis!) i exempelvis rödingfiske i rödingodlingen som träning för inbokat rödingfiske i det vilda outdoor, är det dags att packa dem i goretex från nageltrånget ända upp till mjället, för att ta dom upp på fjället. Hehe. Trygghetstillval: ett designat sugrör (inte gratis!) att andas genom som safety för den som tänker använda vadarbrallornas potential optimalt.
– Så till fjälls med helikoptern för den stora upplevelsen, The Adventure! Finns där bara två- trehektos trilskare som måste trugas, så får väl tas med lite av den samarbetsvilliga sorten från odlingen, den med mera kilo i bellyn. Sitter ju som en smäck att hänga tanken med fisk i under helikoptern med kunderna. Det ultimata kittet! Skiter det sig ändå, får entreprenören photoshoppa till några störthäftiga »nu tittar jag å min monsteröring in i kameragluggen-filer«, att ta med hem som bevis på Upplevelsen. Där haru konceptet, det som rätt å slätt bara gäller. Fattat?!
Min vän M är i sitt kindrosiga tillstånd oemotsägbar och hans övertygelse om modernt flugfiske, det han lärt av Nisse, delges allt frikostigare. Målgruppen är, enligt denne, de som vill synas i det som gäller för dagen: brats, wannabe-brats och sådana som vill stega upp sig från moppe- och klätterväggsstadiet, eller vilka du vill under trettio – sådana som inte dragit på sig pengaslukande familj och vill skylta lite Indiana Jones eller ha en riktig äventyrar-approach. Det är de som i vissa fall har men framför allt vill spendera pengar på sin styling genom flugfisket – och vi ska fanimej coacha dem. Där haru framgångsreceptet, redaktörn! Glöm förtiplussarna, för att inte nämna jurassikarna, där finns inget att hämta. Jag säger bara: no money. De trallar bara jorden runt varv efter varv med sina senaste rods å inkontinensvadare deluxe, kostar flygfotogen å snackar Skues, Färnström å Halford, insekter å slik ohyra, bara mögelmossa … Naä, flugfiske ska det vara drag (sic!) i. Fluorescerande är ordet! Inte nåt diskret jävla olivgrönt. Det ger deg, redaktörn.
Innan jag, fullmatad med hot marknadsanalys, skiljs från min värderade vän M, tar jag för givet att med tanke på den träffsäkra marknadsanalysen affärerna hans går som smort.
–
Mjaaäeh … kärva tider äre allt, vettu.
– Tja, det ligger kanske nåt i det du säger, svarar jag lite sammanfattande (som fiskekompisen Lund diplomatiskt brukar säga, när någon uttalat sig bestämt för att inte säga rent kategoriskt korkat).
Hur som helst ligger det onekligen en viss skillnad i att ha intressen i flugfiske jämfört med att vara genuint intresserad av och engagerad i flugfiske.
Och så har vi ju det där besvärliga med
begreppet »god sport« och den lilla men himmelsvida skillnaden i det
sammanhanget som ligger i att fånga fisk och att flugfiska
fisk. Thommy Gustavsson |
Mosjö i juni
