Nr 3 juni 2009
Några tecken i tiden
Bensinpriset klättrar så här års energiskt uppåt och värdet på i vart fall den svenska kronan faller i ungefär samma takt ju närmare juli vi kommer. Två välbekanta semestertecken. Varför växlade vi inte valuta tidigare och hamstrade soppa – vi som ska över kölen till flugfiskelandet i väster!
Det är verkligen inte kul att vi befinner oss i en lågkonjuktur, men det finns positiva konsekvenser även av detta cykliskt återkommande elände. Nummer ett är att det förr eller senare förbyts i en ny högkonjunktur. När, får vi veta då den väl är här och även gissningsproffsen med fuktade fingrar i luften insett vart vindarna drar, och träffsäkert lagt om sina prognoser till att peka uppåt.
En annan sak som har sina positiva sidor, såväl lokalt som globalt, är att vi kanske inte färdas över ån efter vatten i samma utsträckning, utan blir mer hemmanära och upptäcker den strand där vi befinner oss. Jag tror att där finns en hel del som är värt att uppleva med flug spö, om än ibland i en något mindre storslagen miljö. Fisk som äter insekter och/eller småfisk är en grundförutsättning för flugfiske, och båda sorter finns lite var stans. Många har i dag gädda som en favorit i sitt flugfiske men även abborre och vitfisk av olika slag kan fiskas på ett ekologiskt sätt och på så vis ge spännande och fint sportsligt utbyte.
För några år sedan uttryckte jag på den här redaktörssidan saknad efter vanliga vadarstövlar, gärna i pvc. Det blev, i takt med att vadarbrallor med envägsventilation tog över marknaden nästan helt, allt svårare att få tag på vanliga stövlar med rullbara skaft.
Nu verkar dessa ha tagits till nåder igen och förekommer åter i många välsorterade redskapshandlares sortiment. Det får föras in som en pluspost i balansräkningen. Ibland ångrar sig »utvecklingen« och tar ett korrigerande steg bakåt.
Frihetskänslan är, trots andasmaterial i brallor av mer eller mindre helt omslutande snitt, större i ett par stövlar, tycker jag. Om inte annat så är känslan i dem mindre klaustrofobisk. Visst blir det kondens blött om foten, men man kan kavla ned skaften och lätt sparka av sig skodonen och lufta fötterna – bara det en njutning i sig. Och att ta av sig skorna är lite att återvända till ursprunget och närma sig öringens villkor, istället för att som amfibie nästan komma som på hembesök djupt nere i det våta.
Det finns fler som gillar vadarstövlar, i mer än en bemärkelse, upptäckte
jag då jag i uthuset letade fram mina förra sommaren inhandlade stövlar.
Mössen hade inrett komfortabla vinterbostäd er kombinerat med skafferi i
båda mina skodon.
Så Östlunds, jag kommer snart in och köper ett par nya …
Tajta linor och täta stövlar!
Thommy Gustavsson
