Ledaren
Nr 3 juni 2005
Det rinner mer än pengar i levande strömvatten
Runt om i Norden förekommer flugbindarmässor och arrangemang kring flugfisket. I Sverige finns numera två större mässor där flugfisket ingår. Flugfisket här har inte längre någon egen mässa utan får finna sig inordnat under bredare teman, på gott och ont. Frågan är nu på vilken vi hittar bästa intressegemenskapen - tillsammans med väggklättrare eller trollingfiskare?
På något märkligt vis tenderar sportfisket som helhet ofta bli förbisett och komma på undantag i den allmänna konkurrensen om uppmärksamheten. Flugfisket är nog den sektor av ett av våra största fritidsnöjen som klarat sig bäst genom en, ibland lite bisarr men ändå, exponering i främst tevekanalerna.
Medan jag skriver ledaren ser jag på datorskärmen resultatet av en ny undersökning. "Jakt och fiske viktigt i Sverige" ropar rubriken från Aftonbladets hemsida. "Var åttonde svensk bor i ett hushåll där någon av medlemmarna är jägare. Två av fem bor i ett hushåll med fiskare."
Vi vet redan detta. Typiskt nog nämner undersökningen jakten i första rummet. En av åtta är tretton procent, två av fem är fyrtio... Men jakten, som relativt sportfisket har få utövare och lär vara på tillbakagång, hörsammas och respekteras i långt högre utsträckning.
Schablonbilden av slömete bakom flötet jämfört med hantering av dödligt vapen som kräver licens, ger skillnad i betydelse, allvar och status. En annan sak som rangordnar är ekonomisk vikt eller hur mycket pengar som bringas i omlopp. Här ligger sportfisket inte i lä (friskvårdsfaktorn oräknad) för just något annat jämförbart.
Under Sportfiskemässan i Stockholm, arrangerades påpassligt ett seminarium rubricerat "Lyft upp fisken" och jag citerar ur ingressen: "Vi överutnyttjar eller misshandlar både miljön och djuren under vattenytan som vore omöjligt att försvara på torra land" ... "Vi till och med subventionerar förstörelsen och överutnyttjandet, och ur nationalekonomisk synpunkt är hanteringen en direkt katastrof! Se till att fiskarna i våra vatten får samma biologiska och ekonomiska behandling som älg, rådjur och varg!"
Från medverkande myndigheter deklarerades att Sverige skall vara ett frontland när det gäller fiske och att man faktiskt börjat fundera på att räkna in sportfisket som en del i näringen fiske (!). Samverkan staten, fiskerinäringen och miljörörelsen ses som basen för att etablera den positionen. Verklighet och fakta tycks äntligen sippra in i kanslikorridorerna. Man börjar inse att sportfiskets ekonomiska och folkhälsomässiga värden i längden inte kan ignoreras.
Såväl redskapsbranschens organisation som svenska sportfiskeförbundet arbetar på att få till stånd ett avgiftsystem som likt jaktvårdsavgiften finansierar och möjliggör ett bättre och sundare nyttjande av våra fiskevatten. Det finns redan väl beprövade och fungerande modeller för detta, framhöll Rolf Baum från Spofa under seminariet - och Stefan Nyström från Sportfiskarna talade klarspråk att vi sportfiskare länge varit öppna för en avgiftsbeläggning, medan det är politikerna som om igen raljerat bort förslagen som "mörtskatt" och "spöstraff".
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlins fuktade finger i vinden om att jaga in fler terrawattimmar genom utbyggnad av mängder av mindre vattendrag gjorde seminariet extra aktuellt. Mer "grön el" ska produceras genom att förse varje liten ström med ett eget minikraftverk, en egen infarkt: många bäckar små, liksom. Denna dåliga idé grundas självfallet inte på förstörelselusta utan på okunskap och ett kortsiktigt tänkande. En seriös konsekvensanalys av förslaget skulle ge förskräckande besked om oproportionerligt stor skada i förhållande till blygsam vinst.
Det vore usel strategi att lansera en försämring för vad den är. Etiketten som klistras på läses självklart istället "förbättring" eller "reform" och duktiga propagandister och reklamfolk utför sitt jobb åt uppdragsgivaren. Lanseringen av el utvunnen från vattenkraft som "grön el" är ett skolexempel på detta.
Även om flugfisket och den ovärderliga upplevelsen av levande otyglat strömmande vatten betyder livsbränsle för oss flugfiskare är vi realister och inser att massor med el behövs för vår fortsatta materiellt höga standard. Men det är samtidigt vår skyldighet och vårt ansvar att utifrån vårt goda lekmannakunnande se till att utvinnandet sker via olika energikällor och på ett icke destruktivt sätt. Makthavares och verkställares felaktigheter måste korrigeras av kunniga opinioner. Vi vistas vid vattnen, vi känner ekosystemen och vi vet vad rubbningar i dem kan skicka ut för konsekvensvågor. Utan den opinion vi flugfiskare är en del av skulle oreparabla misstag begås. Detta innebär ett evighetsjobb, något som aldrig kan avslutas och slås till ro kring. Särintressen agerar effektivt för att nå sina mål men måste påverkas i rätt riktning. Expertis och stort fackkunnande är inte liktydigt med klokskap, som ju mer ligger i en samfälld utvärdering av hela sammanhang. Vatten ska värnas inte bara för att de håller fisk som kan tänkas ta en fluga, utan för att de utgör blodomloppet i en ekologisk helhet. Vi kan leva med infarkter i artärer men ligger redan nu långt över nivån för ett sunt nyttjande.
Under ovan nämnda seminarium instämde en tjänsteman från vårt största kraftbolag i att det självfallet var vettigt att ännu effektivare utnyttja redan befintliga anläggningar framför att anlägga nya. Kraftbolagens uppdrag är att skaffa fram mer och billigare el och naturligtvis gör duktigt folk det på kostnadseffektivaste vis. Men det får inte ske till vilket pris som helst.
Samtidigt med aviserade utbyggnadsplaner styrs regionalstöd mot skapande av sysselsättning, delnäring och helnäring genom fisketurism till glesbygder. Norden ska spela en viktig roll som ett oförstört område för rekreation och återhämtning för människor från det överbefolkade och sönderexploaterade övriga Europa. Även däri ligger en motsättning när det nu trummas för utbyggnad av många nya vatten.
Epicentrum för motståndet mot utbyggnad av fria strömvatten här i Norden flyttas hela tiden. Kampen mot utbyggnad av nedre Långan, i svenska Jämtland, har länge varit i fokus. Turerna där har varit många och har levererat rikligt med brokigt stoff, för kanske ett farsbetonat bygdespel. Läs gärna mer på www.latlanganleva.com
Skön flugfiskesommar!
Thommy Gustavsson | Mosjö, 10 maj
